En förebild

Tänkte berätta för er om en av mina förebilder/idoler som jag har.
Lite för historia innan jag droppar namnet.

När man var liten och tittade på Eva & Adam på tv så tyckte man att han var den mest konstiga musikläraren.
Men man tyckte han var ball med långt hår och hårband.
Efter Eva & Adam följde jag inte honom var nog för liten för det.
Men för något år sen när han släppte en av sina skivor så vart jag trollbunden igen.
Jag delade upp låtarna,särade på sången från musiken.
När han spelar gitarr så blir jag alldeles varm i kroppen.
Den där speciella rösten han har gör att man vill höra vad han har att säga

" I natt jag drömde något som, jag aldrig drömt förut. Det är mycket i vårt inre som ska ut"

Hans musik passar verkligen till allt, när man är ledsen, glad, sprallig, lite små depp. Eller när du är med vänner, när du pluggar ja den passar verkligen till allt.
Så ja fortsatte och lyssna på hans musik genom åren, den har hjälpt mig mycket när man har varit sådär tankspridd och behövt skrivhjälp.
Sen till min lycka så ser ja att han skriver böcker.
YES!
Han har skrivit två stycken läst dom båda, men en har jag verkligen fastnat för.
Den är nästan som en liten bibel?

"Drömmarna vi bär på.
Fiskpinnarna vi ätit
Sångerna vi sjungit"


Texterna är såna man plockar fram för att må lite bättre och tänka till lite.
Det innehåller skratt och sorg, berättelser om vänner och okända, och så repotaget om världens bästa band.



Vissa av er kanske har gissat vem han är?
Men för er som inte vet det så kommer svaret här
En av mina förebilder och idoler är :
Stefan Sundström.
image10



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback